Jag minns hur det var i 90laget då Christian Kjellman fick be om ursäkt över hans temperament under matcherna. Eller den gången, under min tid som back, då valde att flytta upp mig till forward under en match mot Nora. Det stod 2-2, jag gjorde nästan 3-2 och det blev nästan en coach seger för honoms del. Jag minns också de matcher då han har glänst något enormt så att gåshud har existerat på ens armar.

Det är nu dags för även Ösk dam att vinka hejdå till stjärnan, Örebros stjärna, vår stjärna. Vi får också önska honom all lycka i Warberg och vi hoppas innerligt att han någon gång kommer tillbaka, för att dra på sig sitt svartvita matchställ och ännu en gång leverera i nummer 6, precis så som bara Kjellman kan.

Bild: Markus "Knarkus, jag har en ful bil" Eriksson